Hej vänner och bekanta!

Jag fick besök av min kära kusin Gunilla och hennes man Per i slutet av november vilket var mycket roligt. Vi hade en underbar tid tillsammans. Det är först nu i mellandagarna som jag har lite tid över att skriva om deras besök. Stormen jag berättat om kom ju även lite i vägen. Men nu så.

Jag börjar med vår utflykt bland teplantagen och upp till Lipton’s Seat, där den kände Thomas Lipton ska ha suttit och njutit av utsikten över sina vackra teplantage på en höjd av 1 431 m över havet. På vägen upp stannade vi och beundrade något…

Gunilla, jag och chauffören.

Det är dessa fantastiska bon av vildbin vi tittar på.

Så åker vi uppåt genom det för dagen dimmiga telandskapet.

Så når vi toppen och här är Gunilla och jag tillsammans med Sir Thomas Lipton.

Här står vi och kollar ut över den dimmiga dalgången. Men jag tror vi har fått syn på något annat…

Ett litet kafé som nästan verkar hänga ut över bergskanten.

Dit vill vi så klart gå och värma oss med lite te. Det är bara 17 grader häruppe idag när regnet hänger i luften.

Vi fick vårt te och lite annorlunda tilltugg än vad vi annars är vana vid.

Den dimmiga dalgången nedanför som vi när vi väl hade fikat klart inte kunde se alls då dimman helt tagit över.

Vi kör en annan väg ner och åker genom ett annat slags telandskap med mer träd och sten och brantare. Mycket vackert.

Här betraktar jag den det tjusiga landskapet. Solhatt  i all ära men här fungerar den som skydd mot duggregnet 🙂

Och så Gunillas fine man Per. Han befinner sig annars mest bakom kameran men här har han fått vara med på ett foto.

Nästa inlägg blir om våra safaris. Tills dess – God Fortsättning!

Annonser