Från El Nido åkte jag sedan båt norrut till en ö som heter Coron och där bodde jag en vecka i ett guesthouse som ägdes av den trevlige svensken Patrik som jag fått kontakt med genom en bekant.

Så här ser omgivningarna ut vid havet, strax bredvid Patriks guesthouse.
Omgivning2-liten

Här är det nybygge på gång.
Omgivning-liten

Ganska enkel miljö.
Omgivning3-lien

Fast faktum är att det ibland kan se mycket bättre ut inuti än vad det verkar från utsidan. Patriks guesthouse som kanske inte ser så mycket ut för världen utvändigt är jättemysigt på insidan. Stenpartiet i mitten har en härlig uteplats och en minipool som var skön att svalka sig i.
Patriks guesthouse2-liten

Jag glömde att fota invändigt så det här fotot är från Patriks hemsida 🙂
Visst ser det trevligt ut?
home_1

Jag bodde i ett av rummen till höger under trappan. Med murade väggar slapp jag höra alla filippinska ljud som ni som varit på Filippinerna nog känner till 🙂
Trappan till höger går upp till taket där man kunde hänga tvätt och där jag tog ett foto på en underbar solnedgång en kväll.
Solnedgång-liten

Corons marknad ligger väldigt märkligt, liksom utslängd på ett stort grusområde.
Marknaden-liten

Uppifrån stadens berg ser man hur sanslöst marknaden är placerad. I änden av ett stort grusområde som så klart blir underbart 🙂 när det tropiska regnet kommer.
Ni ser marknaden längst till vänster på grusområdet som alltså ligger i utkanten av själva stan. Hur opraktiskt som helst.
Utsikt över marknad från berget-liten

Och så här ser berget ut nerifrån grusplanen.
Berget från marknaden-liten

Jag får ju då skryta med att jag gått ända upp till toppen, 725 trappsteg eller nåt sånt. Det var inte utan än att jag hade lite ont i benen när jag äntligen kom upp. Här är beviset.
Skylt på bergt-liten

Och så lite av utsikten. Patriks guesthouse ligger någonstans där nere bland husen ni ser vid havskanten. Ni kan ana början av den stora grusplanen med marknaden till vänster.
Utsikt åt andra hållet-liten

En dag åkte jag till en annan ö söder om Coron som heter Culion. Ön var tidigare en spetälskekoloni och där finns idag ett museum som berättar om tiden då människor som insjuknat i spetälska skickades över till ön. Själv besökte jag ett leksaksbibliotek som är till för att även barn som inte har så mycket ska kunna få leka med leksaker.

Här är några av barnen jag träffade.
Barn leker-liten

Culion är ett av de ställen som drabbades hårt av tyfonen år 2013 och idag utför ideella organisationer insatser för att hjälpa människor att bearbeta det som hände såväl som att förbereda befolkningen för nästa tyfon. Med klimatförändringarna vet man att tyfonerna kommer att bli fler och värre.

Då jag varken gillar tyfoner eller tropisk hetta året runt, och absolut inte Filippinernas alla ljud 🙂 så lämnar jag nu efter några avslutade jobb dessa tropiska breddgrader.

Annonser